Ja, då var linkoftan klar (den som syns längst ner på sidan när den ligger på stranden). Garn och mönster från Yll & Tyll. Är glad att den är klar men inte riktigt nöjd. Första större plagget jag stickat till mig själv på evigheter  (alltså inte en sjal, vantar etc.). Ärmarna blev lite konstiga och för korta.

Men det är en vacker havsblå färg och jag ska nog lära mig att tycka om den.

Och, bäst av allt, nu kan jag sätta igång med alla andra projekt som legat och väntat.

Har dock några önskemål från familjen först:

1. Maken vill ha raggsockor

2. Dottern vill ha en randig "marin" tröja

3. Sonen vill ha en ny mössa.

Själv vill jag sticka klart min spetssjal ur "Victorian Lace" samt sätta igång tusen andra projekt...

Som tur är går sockor och mössa ganska fort. Värre med dotterns tröja. Får skylla på att jag inte har något mönster (men typ 20 stickböcker och en pärm med mönster...)

I helgen ska jag på stickkurs i tre dagar. Textilkonstnärinnan Britt-Marie Christoffersson kommer att hålla kurs i samband till sin utställning "Stickning- ett hantverk att utveckla" på kulturhuset Fregatten i Stenungsund.

Har redan sett utställningen två gånger och den är suverän. Så nyskapande och man vill genast testa allt.

Stort plus för att hon hittat till lilla Stenungsund (utställningen har vandrat runt Sverige). Förhoppningsvis hinner hon också få njuta av vårt vackra Bohuslän lite.

Tog en lyxig prenumeration på Interweave Knits för ett tag sedan. Första numret skulle skickas till mig den 30 augusti. Har nu vankat av och an till brevlådan i en veckas tid men ingen tidning. Längtar ihjäl mig, var ÄR den?

Någon annan som vet, som har fått sitt exemplar??

Jobbigt att ha blivit så nördig att allt man vill läsa är mönster, mönster och åter mönster... Mängden skönlitteratur som läses krymper allt mer...

(Och ändå hade jag en tanke om att eg. blogga lite om böcker, alltså litteratur, på min sida. Nåväl, jag kanske tröttnar på stickberskrivningar??  Svårt att tro.)

Bohusstickan  måste naturligtvis berätta om Bohus stickning. Det var ett projekt som startade 1939 där kvinnor (naturligtvis!) runt om i Bohuslän anställdes för att på beställning sticka de vackra tröjor som sedan såldes dyrt. Ett antal designers anlitades som ritade en mängd mönster. Tröjorna ansågs exklusiva. Men efter hand bar det sig inte längre ekonomiskt, stickerskorna förlorade jobben och företaget lades ner.

Kvar finns dock boken "Bohus Stickning" av Ulla Höglund (tyvärr inte med mönster). Några av mönstren med garn nytillverkas nu och kan köpas från Bohusläns Museum. (Det finns t.o.m en stickklubb i USA för Bohusstickning!).

Sticksatserna är DYRA. Men den här tröjan vill jag sticka först av alla; "Skogsmörkret" av Annica Malmström-Bladini (foto Claes Jansson). 1050kr.

Så otroligt vacker!

Det tog flera veckor innan jag vågade kolla länken till Sexy Knitters Club - var livrädd att sidan skulle vara pornografisk!?

Så fel, så fel.

.........

Nu är jag istället glad och stolt medlem och ser verkligen fram emot att få börja sticka på medlemssplaggen. Hur kul som helst (och nyttigt för engelskan).

Åkte in till Göteborg för att köpa knappar till min linkofta som närmar sig att bli klar. Skulle bara gå ner på Strikk och köpa fyra pärlemor-knappar...

Knappar hittade jag inga, däremot ÄNNU mera sjal-garn. (Där många andra är galna i att sticka sockor, gör jag istället sjalar.)

Denna gång ett benvitt, mjukt garn i merino/silke/bambo - nytt och spännande. Mönstret har jag tittat på ett tag, men insåg på hemvägen att det är på danska...

Det flesta sjalar jag stickat har jag gett bort, senast förra veckan då min syster fick en sjal i entrådigt ullgarn och mohair.

Denna sjalen planerar jag dock att behålla.

Mitt stickboksbibliotek växer stadigt.

Denna veckas förvärv är Classics och Lace Style.

Kom på posten i torsdags, hett efterlängtade.

Båda är vackra och inspirerande. Dock; där Lace Style är ett under av pedagogisk tydlighet( massor av bilder, teckningar, mått)  är Classics dess totala motsats.T.ex underbart fin kofta i tjockt, bulky garn, men HUR ska man våga ge sig på det projektet när allt som visas i boken är en bild av kragen, typ? Helt klart mer yta än innehåll. Men, som sagt, otroligt vackert.

OK, till slut var det även dags för mig. Motvilligt, motsträvigt.

Har läst andra stickbloggar sedan i våras. Ville inte själv börja blogga, känns alldeles för exhibitionistiskt för mig. Men så inser jag att jag MÅSTE ha en blogg för att få delta i vissa projekt, typ KALs och "Hemlis" etc.

Så här är jag.

Ok, låt gå, låt stå!