I våras köpte jag boken Victorian Lace Today, min absoluta favoritbok. Den är så vacker , inspirerande och välskriven.

I somras började jag med mitt första projekt ur boken. Jag valde det enklaste mönstret och ett entrådigt melerat garn jag hade hemma.

Nu, några månader och andra stickprojekt senare, har jag kommit till bården på sjalen. DET är en studie i den högre stickkskolan! Satt halva lördagen, medan maken fick gå vakt ensam i båthamnen...

Men vad händer? Jo, garnnystanet blir  mindre. Och mindre. Och mindre... till slut en liten tott bara...

Nu har jag mailat Anette på Garnhärvan och snälla gud, om det finns någon, låt nästa nystan var VÄLDIGT likt det första, så jag inte arbetat ex antal sticktimmar i onödan.

I väntan på nytt garn stickar jag vidare på den benvita spetssjalen. Hur kul som helst, den också.

Jag helt enkelt älskar spetsstickning.